Bra saker med Uppis

Det som jag kommer sakna mest med detta år är förstås alla människor och själva utbytesupplevelsen i sig. Att bo i ett annat land och hela tiden få träffa folk från olika delar av världen. Jag kommer också att sakna att bo granne med en mataffär och bara kunna dra på sig jackan över pyjamasen för att gå och handla. Jag kommer sakna klädbutiken New Yorker, varifrån största delen av min garderob nu kommer. Och så kommer jag sakna att kunna cykla på cykelvägar nästan överallt i stan - för Uppsala är minsann en cykelstad. 

Andra saker från just Uppsala och Sverige som jag kommer sakna är...

Trevlig service

Precis som jag hade förväntat mig kan svenskar verkligen det här med att vara trevliga i service. Vare sig det handlar om att ringa om internetproblem eller bara gå och handla i Ica har jag alltid mötts av en glad trevlig person som dessutom oftast önskar en trevlig dag. Dessa små saker gör så mycket och jag kommer verkligen sakna det svenska tillmötesgåendet.

Svenska
Behöver jag ens förklara hur obeskrivligt skönt det är att kunna ta sig fram på svenska överallt? Att förstå all information, inte behöva vara nervös över att ringa samtal i rädsla för att inte kunna göra sig förstådd, kunna fråga om råd i butiker, få alla föreläsningar på svenska osv. Så. Fruktansvärt. Underbart.

Trygg stad
Innan jag flyttade hit läste jag någonstans att det farligaste i Uppsala är cykeltjuvar. Cyklar blir verkligen stulna till höger och vänster så jag är väldigt glad att ingen velat kidnappa min fina cykel. Men utöver det känns detta verkligen som en trygg stad. Tror inte jag en enda gång varit rädd fastän jag traskat hem ensam i natten. Och det är verkligen ovanligt, eftersom jag vanligtvis har stora tendenser att inbilla mig saker.

Nationerna
Lönnkrogarna i all ära, men nog är ju nationerna allt bra. Jag gillar det facto att nationerna inte bara erbjuder klubbar utan också pubar där man kan äta billig mat och dricka billig cider. Perfekt ställe att umgås om kvällarna. Och det bästa är ju att det inte finns bara en utan faktiskt 13 olika nationer att välja mellan. Är lätt att variera sig med andra ord. Tack vare nationerna kom jag ju mig också för att sjunga i kör vilket varit såå roligt och kan inte förstå varför det inte finns fler studentkörer i Åbo när det här kryllar av dem.

The pink castle, aka Snerikes nation, aka min nation :)

Första svenska valborgen

Så var valborgsfirandet och -återhämtandet över. Det var några otroligt roliga dagar men tyvärr något yra, eftersom ingen riktigt visste vart man skulle gå. Det fanns helt enkelt för många valmöjligheter. Men som tur var hade jag Marleen här som jag kunde irra runt tillsammans med mellan olika fester.

På kvalborg inledde vi kvällen med bbq/korridorsfest.

Självaste valborg inledde vi med att gå ner till ån (tillsammans med tusentals andra människor) och titta på forsränningen. Detta påminner om vår pulkkaåkning på fastlagstisdag eftersom det är båtar som folk själva byggt. Men istället för att åka ner i snöbackar åker de här nerför små vattenfall/forsar längs med ån. Vi lyckades få en bra plats där det forsade lite och där de flesta båtarna fastnade i någon stor sten, vilket förstås var roligt att titta på.

Teletubbies försöker ta sig loss!

Inga små forsar båtarna skulle ta sig nerför..

Efter det fortsatte vi på picknick i parken precis intill min lägenhet. Där hade också tusentals andra människor bestämt sig för att ha picknick, så vi fick gå en bra stund förrän vi hittade någon ledig kvadratmeter. Var inte den mest avslappnade picknicken då jag två gånger fick mitt champagneglas spillt i famnen på mig av en full drummel, men skönt väder iaf.

Var inte beredd på att korken till "champagne"-flaskan skulle poppa upp med sån fart som den gjorde..hoppas bara ingen fick den i huvudet..:)

Efter detta skulle det egentligen varit tid för den omtalade champagnegaloppen, vilken går ut på att du betalar in dig till en nation (efter att ha köat i ett par timmar), köper champagne och sen dansar runt och sprutar champagne på alla runtom dig. Lär ska vara väldigt roligt men tyvärr kände vi inte alls för det vid den tidpunkten så vi bestämde oss för att gå på den stora mösspåtagningen istället. Där var det också massvis med människor, men i efterhand var det en liten besvikelse. Det var nämligen stor nedräkning till kl.15 då mössorna skulle tas på, sen tog alla på sig mössorna och minuterna efter försvann alla. Ingen sång, inget tal, inget. Så här vinner nog Åbo och Vårdberget stort.

Summa summarum var det en riktigt kul valborg, mest tack vare det trevliga sällskapet jag hade. Och insåg verkligen hur stor denna högtid är i Uppsala; flera gator var totalt avstängda från trafik och telefonerna funkade ibland inte pga folkmängden. Det var verkligen folk överallt med andra ord. Men kul att testa på något nytt och kul med glada festivriga människor överallt närsomhelst.

Valborg, inte Vappen

Jag har alltid tyckt om Vappen och tyckt det varit en stor studenthögtid i Åbo. Men här i Uppsala får man verkligen nya dimensioner på firandet. Tydligen är det just i Uppis man ska vara på Valborg i Sverige och tusentals människor vallfärdar hit för att få delta i festligheterna. Redan i januari började svenskarna prata lyriskt om högtiden och jag hade flera samtal som lät ungefär såhär;

svensk: Vad kul att du ska vara här på vårterminen också, det händer ju såå mycket mer i Uppsala på våren! 

jag: Jaha, det låter ju bra. Vad är det som händer här då?

svensk: Ja det är ju Valborg...och...ja, det är ju mycket festligheter kring Valborg..

Med andra ord tycks Valborgsfirandet vara så minnesvärt så hela vårterminen kretsar kring det. Hela vårterminen går i princip också ut på att ladda upp inför Valborg. Fb-event skapades redan i januari och för någon dag sedan lade de ut en stor digital klocka på biblioteket som räknar ner inför den stora dagen.

12 dagar, 4 timmar, 52 minuter och 18 sekunder kvar.

Eftersom Valborg är en såhär stor grej pågår ju givetvis inte festligheterna bara under självaste Valborg, utan två dagar innan inleds det ordentligt med Skvalborg, därefter Kvalborg och vill man ännu fortsätta på 1 maj finns det även ett fint namn för den dagen, nämligen Finalborg (ganska fyndiga namn ändå, eller hur?). Det här är viktiga saker att kunna om man ska fira högtiden här i staden, och jag hade hård skolning redan i januari.

Hur firar man då riktigt Valborg här i praktiken? Jo det är alla möjliga obligatoriska moment, såsom champagnefrukost, forsränning, champagnegalopp osv. Men dem tror jag ni får höra mera om sen när jag själv upplevt dem.

Det ska iaf bli intressant att se om denna otroligt hypade högtid kan leva upp till sina förväntningar. Fastän jag tror det kommer bli bra hur som helst hoppas jag ändå innerligt att vädret vill visa sig från sin bättre sida med solsken och värme.

Mera Valborgsreklam med nyttiga uppmaningar :)

Måste vara en naturbegåvning som lärt mig så bra svenska

"Men alltså hur har du lärt dej så bra svenska? Jag vet såklart (vem vet inte liksom?) att ni lär er svenska i skolan, men wow - att du blivit sådär duktig!?"

"Vid vilken ålder lärde du dig alltså svenska?"

Jag brukar känna att jag gör en så god gärning när jag sprider kunskap om finlandssvenskarnas existens till folk från hela världen. De flesta utisar har aldrig hört talas om att det finns svensktalande i Finland (men visst finns det också undantag, fick t.ex. höra av en österrikare en gång "Oh, so you're one of the 6% that speaks swedish in finland?"). Hur som helst så stör det mig inte så mycket, har inga stora förväntningar på att de ska veta om detta. Istället känns det bara bra att få sprida kunskap och lära dem det.

Men genast det kommer till svenskar är det så mycket mer irriterande. Mina fingrar och tår räcker inte till för att räkna hur många kommentarer som de ovanför jag fått under mitt år här (dessa två hörde jag bara under det senaste dygnet). Och har ännu inte kommit på något lämpligt svar på de dumma kommentarerna, det är det värsta. För hur man än försöker förklara på samma sätt som åt utisarna känns det inte riktigt som om det går in på samma sätt hos svenskarna. Det slutar ändå med att jag troligtvis måste ha släkt från Sverige eller att jag nog ändå lärt mig svenska i skolan.

Förstår inte hur kan det va' så mycket svårare att förstå för våra kära grannar än för dem som bor längre bort?

Sol ute sol inne

Idag har jag varit en god finsk medborgare och gått och röstat. Första gången jag röstat utomlands. Och det var en lite speciell upplevelse, eftersom typ alla i vallokalen bara pratade finska. När jag skulle gå och få min röstlapp försökte jag säga så mycket som möjligt bara för att hon skulle höra att jag nog pratade svenska. Men tanten bytte ändå inte språk utan fortsatte på finska. Skulle jag varit i Finland skulle jag förstås inte reagerat alls på detta, men med tanke på att jag befann mig i Sverige blev jag allt lite förvånad.

Annars har jag haft en sjukt effektiv dag idag med storstädning av rummet, storshopping inför helgen och en liten föreläsning däremellan också. Fyller ju år i helgen och som ni kanske redan förstått tycker jag födelsedagar ska firas. Sara kommer därför snart över för att hjälpa mig baka en födelsedagskaka och därefter tänkte jag inleda helgen och födelsedagsfirandet med buller och bång.

Ni som inte kan fira med mig här i Uppsala tycker jag kan fira på annat håll istället. Ställ till med fest, unna er god mat, gå och sätt er i solen eller gör nåt annat som gör er glada. Trevlig helg :)

Vårens hittills varmaste dag(?) :)

Spex

I tisdags var jag på spex här i Uppis. Spextraditionen tycks vara stor i studentlivet i Sverige, så tyckte jag måste uppleva detta när jag en gång är här. Och det är jag glad att jag gjorde. Har varit på ett par spex i Åbo tidigare, men det var verkligen en annan klass på det här. Skådespelarna här kunde verkligen sjunga (till skillnad från i Åbo, då många kanske sjungit hellre än bra..). Det var också otroligt snygg scenografi och bra skådespel.

Tyvärr fick publiken inte ropa "omstart" eller något annat, utan enda vi fick göra var att skratta. Men i och för sig var det kanske tur eftersom spexet redan var 3 timmar, och skulle de ännu ha varit tvungna att ta om varannan scen skulle vi väl ha suttit där halva natten.

"Kärleken i Pillestad" hette hela kalaset.

Svensk mat

Maten här i Sverige är ju väldigt lik vår hemma i Finland, men lite olikheter finns ändå. Något jag saknar är den hederliga länkkorven. Här finns nämligen inget annat än falukorv, vilket är långt ifrån gott. Så några korvrätter blir det aldrig här, och inte heller kyckling. Kycklingen här är nämligen hemskt dyr, har ännu inte sett ett paket under 100 kronor(!). Men häromdan upptäckte jag att man kunde köpa den fryst för ett betydligt billigare pris, så kanske det är dags att testa det så småningom.

Lite andra märkligheter är att jag inte hittat ananas som bitar, utan endast kross eller hela skivor. Jogurt är också svårt att hitta på burk, åtminstone om man är laktosintolerant, då ska man tydligen inte äta mindre än 1 liter åt gången.

Förutom oätliga, dyra eller märkliga varianter krånglar de även till namnen på olika maträtter här ibland. Vem skulle t.ex. kunna tro att makaronipudding står för vår makaronilåda? Låter ju som två helt skilda saker.

Men sen har ju faktiskt Ica sina roliga reklamer varje vecka, som väger upp lite för det dyra och märkliga. Tycker Pirkka kunde börja med något liknande hemma i Finland.

veckans snackis: Vem är nya Ica-Stig?

För att inte låta allt för negativ till Sveariket måste jag ju också räkna upp lite bra saker, som jag kommer att sakna härifrån. Något de är bra på här är såser och olika krämiga saker på burk/tub. Här slipper man tänka på att röra ihop sin egen bernaisesås, det är bara att köpa det direkt på burk. En annan sak jag upptäckt är billig fisk. 4 lämpliga laxbitar per förpackning säljs typ överallt, och väldigt ofta till specialpris dessutom. Tummen upp!

En annan sak som Sverige får pluspoäng för är att de säljer värktabletter och nässpray i matbutiker (det gör de väl inte i Finland?). Och förstås den billiga chokladen, vilket jag antagligen redan nämnt ett antal gånger.

Som avslutning på detta matiga inlägg tänkte jag dela med mig av receptet på stuvade makaroner, som jag gjorde för någon dag sen. Stuvade makaroner känns som en typiskt svensk maträtt, åtminstone hade jag aldrig gjort det tidigare. Men eftersom det lät som en lättlagad, billig maträtt hade jag min klasskompis Sara att lära mig det.

Typ som vanliga makaroner alltså, bara lite krämigare!

3-4 pers
Koka upp 1 liter mjölk (under omrörning), tillsätt lite redning (mjöl + vatten)
 och häll i 5 dl makaroner.
Krydda med muskot, salt och peppar.
Låt småputtra på svag värme tills makaronerna är mjuka och har dragit i sig mjölken.

Busenkelt!

Hur är det att studera här då?

Många brukar fråga mig vad som skiljer sig från att studera här och i Åbo. Tycker det oftast brukar vara svårt att svara på det, eftersom Finland och Sverige ändå är rätt så lika. Men nu tänkte jag ge det ett försök och lista upp lite skillnader:

• Man förstår all undervisning, eftersom den alltid sker på svenska :)
• Här läser man bara en kurs i taget, vilket är ganska bra eftersom man då bara har ett ämne i taget att koncentrera sig på.
• Undervisningen är dock otroligt intensiv; fulla dagar (8-15 eller 9-16) fem dagar i veckan (oftast!)
• Vi får ha många gästföreläsare och rätt så ofta sitter den kursansvarige ändå med på föreläsningen, vilket kanske känns lite överflödigt (med tanke på att de klagar på dålig ekonomi)...
• Det mesta präglas av olika case-arbeten; grupparbeten, seminarium, tentorna osv.
• Det mesta ska göras i par eller grupp.
• Terminerna är längre; höstterminen håller ännu på en vecka här och vårterminen går in i juni. Det betyder bl.a. att de flesta har stora sluttentor nu efter jul...
• Logopediutbildningen är till och med mer "låst" än vår i Åbo, endast 7,5p är valbara studier (om jag förstått det rätt) och allt är väldigt schemalagt och bestämt hur och när det ska göras. 
• Rätt så hög obligatorisk närvaro, fast på det sättet att specifika föreläsningar är obligatoriska och andra är "frivilliga".
• Massa fikapauser/bensträckare! Sällan vi behöver sitta längre än 45 min i sträck...

Summa summarum så trivs jag bra vid Uppsala universitet, och jag känner att jag lärt mig massor det här året. Det positiva med att vara utbytesstudent är att jag har kunnat välja i princip vilka kurser jag vill, och har faktiskt lyckat läsa kurser inom de flesta stora områden inom logopedi. Afasi, dysfagi, dyslexi, språkstörning, laryngektomi, stamning, hörselskada och ännu ska jag ha lite "habilitering", röstanalys och flerspråkighet.

Det som jag ändå tycker är lite jobbigt är de intensiva föreläsningsdagarna och jag är glad att jag inte behövt ha det så under alla studieår. I vår har jag dock bestämt mig att ha det lugnare, och kommer ha ett härligt långt vinterlov på fyra veckor :)

I det här "lilla" huset håller logopedin främst till. Tror det är åtm 1 km från en ända till den andra, så man får minsann vardagsmotion.
(hämtat från: http://www.kemi.uu.se/utbildning/Studiemiljo/)

Glad lillajul!

Blev först förra veckan medveten om att man inte firar lillajul här i Sverige. Svenskarna har aldrig ens hört talas om det. Så såklart var jag ju tvungen att införa denna fantastiska tradition åt mina svenska vänner. Därför ställde vi till med julbak och lillajulsmys igår kväll hemma hos en på klassen. Skulle gärna ha bakat julstjärnor, eftersom det tydligen också är finländskt, men tyvärr hittade jag ingen plommonsylt så det får bli till en ny gång. Istället blev det rätt svenska bakverk som lussebullar, knäck, juliga kladdkakor och annat gott. Mycket trevligt hade vi, och nu får jag väl hoppas svenskarna fortsätter traditionen följande år. En till orsak att fira är väl aldrig fel? :)

Allt vi bakat. Behövde ju inte precis gå hem hungriga...

En del av fina LK13-klassen :)

:)

Så här julpyntar tydligen svenskar. Apelsin upphängd i tejp...snyggt :)

Studentskrivning all over again

Förra veckan hade jag alltså höstens första tent. Tentprocedurerna här är verkligen något helt annat än vad jag är van vid från Åbo. Tenten skrevs i en superstor sal som tydligen skulle rymma ca 300 pers, så det var också många andra ämnen som samtidigt skrev. Skrivningen påminde sen väldigt mycket om våra studentskrivningar; telefonerna måste låsas in i ett skåp utanför salen, inga jackor eller väskor vid bordet, id-kortet skulle ligga synligt på bordet och folk satt och åt snacks/mat samtidigt som de skrev. Själva tenten var också något annorlunda än vad jag är van vid. Istället för att skriva några essä-frågor bestod denna tent av säkert runt 20 kortare, mer detaljerade frågor, och många var baserade på olika case-beskrivningar. Var lite nervös innan eftersom jag visste att upplägget skulle vara annorlunda, men måste ändå säga att jag gillade det (kanske eftersom jag faktiskt kunde svara på alla frågor).

Och på tal om tentor och tentastress måste jag ju bara visa denna passande låt, ifall ni missat den:

Glöggen

Igår inledde jag också årets glöggsäsong med några kompisar. Tidigt kan man tycka, men när vädret är som det är behövdes nånting värmande och gott. Vid Systemet verkade jag dessutom inte alls vara för tidigt ute, eftersom jag när jag frågade efter glöggen fick svaret "Ja självklart finns glögg, om det inte redan är slutsålt". När jag ville köpa alkoholfri glögg vid Ica var det dock svårare. Där tittade expediten lite underligt på mig och förklarade att det var alltför tidigt för glögg ännu (då kan ju tilläggas att butiken redan hade ett stort synligt utbud på julmust och pepparkakor...). Fick ju en flaska vinglögg iaf, så nu är glöggsäsongen officiellt inledd.

I Sverige tycks det vara Blossa (och då menar jag bara Blossa) som gäller på glöggfronten. 

Innan glöggen kastade vi i oss en hel massa tortillan, yummie. Européerna på bilden visste ungefär vad glögg var, eftersom de druckit "glühwein", men att sätta russin i hade de aldrig hört talas om, så fick väldigt konstiga blickar när jag tog fram paketet. De flesta tror jag tyckte det var helt gott ändå!

Lavoaren ha rasa

Nu som då blir man påmind om vilka ord man inte kan använda här i landet för att göra sig förstådd. Min senaste lärdom är att man visst inte kan säga att "lavoaren ha rasa", för då är det ingen som förstår en. Förra veckan skedde nämligen ett litet missöde i min lägenhet, och lavoaren rasade nästan helt i golvet passligt nog till alla besök jag fick. Försökte ringa och förklara missödet, men fick så småningom ändra mina ordval när jag märkte att han i andra ändan av telefonen inte förstod ett smack. Tydligen är det alltså mitt handfat som fallit i golvet. Jaja. Sen vet jag inte om det berodde på att dom inte förstod mig eller om de annars bara var tröga, men en hel vecka har jag fått vänta förrän mitt nya handfat äntligen är på plats.

Nytt kakel på väggen fick jag också, så nu är ju tvättrummet hur nytt och fräscht som helst!

Bye bye bakterier

Idag testade jag på den svenska sjukvården för första gången. Eftersom jag har benägenhet att få öron- och bihåleinflammation (och kanske ännu större benägenhet att inbilla mig att jag har det..) ville jag bara gå och kolla upp så allt såg okej ut. Det här brukar gå hur enkelt som helst i Åbo, man träffar en sjukvårdare som genast tittar in i öronen och gör ultraljud på bihålorna och så får man genast ett svar. Men tydligen går det inte till så i det här landet. Passligt nog bor jag riktigt nära en vårdcentral, så dit gick jag och fick nästan genast träffa en sjuksköterska. När jag kom in mätte hon min feber, och konstaterade att jag inte hade någon feber alls, fastän jag tydligen hade 37,4 (come on, för mig är det minsann lätt feber). Detta gjorde att jag var friskförklarad och hon föreslog att jag kunde komma tillbaka om några dagar om det blir värre. Jag frågade om hon inte ens kunde titta i mina öron eller bihålor, men nej, hon tyckte inte det lät som jag hade några inflammationer (på basis av vadå?) och dessutom är det läkarens jobb att göra sånt. Så sen blev jag hemskickad utan att ha blivit det minsta klokare. Förstår inte vad sjuksköterskorna är till för om deras enda uppgift är att mäta feber?

En klasskompis föreslog idag att jag skulle göra riktigt stark mat för att liksom bränna bort bakterierna ur kroppen. Jag gillar egentligen inte alls stark mat, men eftersom jag känner att jag kan göra allt för att bli frisk nu, fick en stark nudelwok bli dagens lunch. Och gott blev det faktiskt, fastän det förstår brände lite väl mycket.

Nudlar, vitkål, morötter, chili, ingefära, sojasås. Nyttigt värre alltså!

Konstiga matvanor

Slås hela tiden av hur olika matvanor folk från olika delar av världen har. Förra veckan kom mattider på tal med flera olika personer, och det verkar som om större delen av Europa äter sin middag runt kl.21 på kvällen. Det är ju hur sent som helst ju? Sen börjar man ju också känna sig riktigt nyttig när man hör hur mycket sött de andra hela tiden äter. Peanut butter / nutella tycks vara en givande ingrediens vid frukosten. Breds det inte på bröd lägger dom det i gröten eller så är det färdigt insatt i flingorna. Visst, nutella är gott, men till frukost? Tydligen är det heller inte bara till frukost, för när jag frågade en fransman om han inte blir hungrig mellan lunchen (kl.12) och middagen (kl.21) svarade han att då tar man givetvis ett mellanmål; nutella-crêpes.

Blev ju heller inte mindre förvånad igår när vi skulle ha filmkväll och de andra tjejerna plötsligt började sockra popcornen(?). Som tur var lyckades jag övertala dem att göra en variant med salt, vilket var smart - eftersom jag sen fick ha den skålen för mej själv :)

Är det bara jag som har missat detta eller är det faktiskt normalt att sockra popcornen??

Serverar och äter mat

Igår ställde jag upp och jobbade som servitör vid nationens restaurang. Jag gillar hur enkelt det är att få testa på att jobba här. Dagen innan läste jag i en fb-grupp att personal behövdes, så jag svarade på meddelandet, och genast var skiftet mitt. Ingen erfarenhet behövs heller utan det var bara att dyka upp och börja på. Tyvärr fanns det dock inte så mycket tid till inlärning utan de första gästerna började genast ploppa in så det var bara att börja på. De första två timmarna var rätt stressiga, och hjärnkontoret gick hela tiden på högvarv så att jag inte skulle göra något fel. Men jag tror att det gick helt bra. Som tur var spillde jag ju inte mat på chefen iaf, vilket en av de andra nya gjorde. ;)

Efter de första timmarna blev det dock rätt dött, och det fanns inte så mycket att göra. Eftersom mitt pass var 7,5 h blev det därför lite långtråkigt. Som tur fick jag ju städa wc-golven och annat trevligt innan jag slutade iaf. Menmen det var kul och lärorikt att testa på, och jag kan absolut tänka mej att jobba igen. Dessutom får vi ju också lite lön och gratis mat och dricka under arbetspasset.

Nästan ända sedan jag kom hit har vi pratat om att ordna en international food-night, där alla får ha med sig typisk mat från sitt hemland. Och ikväll hände det äntligen! 6 olika länder var representerade med en massa god mat. USA bjöd förstås på peanut butter, Tyskland på olika ölsorter, Nederländerna på pannkakor/plättar, Schweiz på ostar och choklad och Belgien på en slags pudding. Själv hade jag gjort en skagenröra på Malaxlimpan, och förstås hade jag med lite fazers choklad. Vet inte om jag kan påstå att jag direkt fick någon kulinarisk upptäckt men allt var riktigt gott iaf, och kul att få lära sig lite mer om andras matvanor.

Tror detta var nästan all mat. Plättarna, som är närmast i bild, var fyllda med äppel eller ost. Tror jag inte ätit fyllda plättar tidigare, men det var riktigt gott.

USA goes healthy. Peanut butter och m&m på lite grönsaker skulle tydligen föreställa nyttig mat.

Hela gruppen.

Och så en till. Bara för att jag själv skulle få vara med på bild ;)

National Ida day

Idag är det Ida-namnsdagen, eller "national Ida day" som det blev till, när jag skulle försöka förklara fenomenet för mina utländska kompisar. Hade aldrig tänkt på att man inte firar namnsdag i andra länder. I och för sig är det ju många som inte firar det i Finland heller. Men många av utisarna hade aldrig ens hört talas om namnsdag och förstod inte alls vad det var vi skulle fira. Men de kom iaf glatt med när jag berättade att jag tänkte bjuda på kaka. Och nu har vi även kollat upp när deras namnsdagar är, så vi har flera dagar att fira något på.

Mockarutor var även nånting nytt för utisarna. Undrar bara vad man ska kalla dem på engelska, ska jag tro google translate blir det visst mocha squares ;)

Fortfarande sommar! Det här vädret får gärna hålla i sig länge ännu. Dock tycker jag getingarna skulle kunna börja gå i idé eller nåt. Tänk att de alltid ska dyka upp oinbjudna och förstöra lugnet :/

Skolstart

Igår började jag skolan. Vi hade föreläsning från halv 9 till halv 3 igår och nästan lika länge idag, så det är rätt så intensiva dagar. Men svenskar ser verkligen till att man ska hållas vaken så varje gång det blev ett jämnt klockslag tog vi en 15-minuters (fika)paus. Så under den 6 timmar långa dagen hann vi med andra ord med 4 fikapauser och en längre matpaus, vilket alltså betyder att en tredjedel av dagen bestod av paus. Då dagen var slut gick vi förstås också på en fika till ett café. Tror jag knappt har fikat/gått på café så mycket i hela mitt liv som jag gjort den senaste veckan. Men visst är det helt trevligt. Annat som skiljer sig här är ju studentlunchen. Här kostar en lunch runt 80 kronor, vilket ju är alldeles för mycket för en fattig studerande. Istället har alla med en egen matlåda att äta. Eftersom min skolbyggnad är väldigt stor och alla givetvis har lunchpaus samtidigt har det blivit långa köer till mikrona och ganska dåligt med sittplatser. Idag satte vi oss istället ute i gräset, vilket var betydligt skönare.

Och till kursen då. Jag ska gå en kurs med det smidiga namnet "Logopedi vid förvärvade sjukdomar och skador i nervsystemet". Den handlar i stora drag om sväljningssvårigheter och afasi, vilket är sådant jag redan läste förra året. Men repetition skadar ju aldrig. Klassen jag läser med har kommit ungefär lika långt som mig i utbildningen och de är runt 30 personer. Så betydligt fler än vad jag är van vid. Genast första dan stod dysfagiundersökning på schemat, vilket innebär att undersöka varandras munnar och peta i halsen för att försöka framkalla kräkreflexer. Trevligt sätt att lära känna sina nya klasskamrater på :)

Bibliotekskort och passerkort (används främst när man ska printa). Sen ska jag väl ännu få ett eller två studiekort + att man ännu ofta behöver ett id-kort. Nog har vi ju det bra i Finland, där endast studiekortet går att använda till det mesta.

Cykelägare

Nya vecka, nya möjligheter. Idag gav jag mig ut på cykeljakt till en second hand-cykelbutik. Jag fann genast cykeln jag ville ha, och jag lyckades stå emot det ena och det andra som försäljaren försökte tvinga på mig. T.ex. försökte han få mig att köpa ett lås för runt 200 kr, när jag visste att jag kunde få ett minst lika bra lås vid Clas Ohlsson för runt 80 kr. Men jag fick iaf en förhoppningsvis riktigt bra cykel, så nu slipper jag gå överallt. Efter cykelköpet råkade jag helt slumpmässigt träffa på en massa andra utbytesstudenter från bl.a. Tyskland, Australien och Frankrike. Bland det första tysken sa åt mej var "So you're from Finland?". Hehh, blev lite paff, inte visste jag att jag lät så finsk när jag pratar engelska. Vi gick iaf sen vidare för att gå på en pancake-buffet, men tyvärr var vi försent ute så vi blev utan. Dagens kulturchock fick jag nog av de andra utbytesstudenterna. När vi skulle börja gå hemåt gick de alla och frös, fastän de hade jacka och halsduk medan jag endast hade en topp på och hade hur varmt som helst. Dessutom var de förundrade över hur brun jag var, och blev ännu mer förvånade när jag berättade att jag bara varit i Finland under sommaren. 

the black devil?

Blev så glad när jag såg denna skylt påväg in till stan. Nu känner jag mig verkligen hemma! ;)

Hej Sverige

Framme i Uppsala! Andra dagen idag och det känns riktigt bra faktiskt. Det är ganska häftigt att flytta till en stad som man aldrig satt sin fot i tidigare och där man inte känner någon. Lyckligtvis har Uppsala, såsom Åbo, en stor domkyrka som syns i princip överallt och fungerar därmed som ett bra riktmärke. Konstaterade dock idag att kyrkan inte hjälpte mej alltför mycket eftersom jag inte mindes på vilken sida av den jag bor. Men förhoppningsvis ska det väl bli lättare att hitta så småningom. Skönt är ändå att kunna språket överallt. Har redan hunnit fråga om vägen av folk på stan, vilket nästan aldrig skulle hända hemma i Finland.

Eftersom jag kom hit på en helg har det inte hunnit vara så mycket ordnat program ännu. Men det är skönt att ha hunnit flytta in i lugn och ro och lite bekanta sig med staden. Jag har förstås också gjort lite typiska svenska saker, såsom att besöka Ikea och givetvis gå och fika. Största kulturchocken jag fått hittills är att bilar stannar så ofta vid övergångsställen; även om jag inte hunnit ända fram stannar de och väntar på en. Tummen upp för det!

En obligatorisk flygplansbild. Får varje gång lust att kasta mej ut bland molnen. 

Har varit helt urusel på att fotografera sen jag kom till Uppsala. Detta var tydligen enda bilden jag åstadkommit. Dagens lunch/middag, som jag var och åt tillsammans med en annan utbytesstuderande från Philadelphia.