Wedding crashers

För några veckor sedan träffade jag Nina. En svensk tjej som jobbar som värd på vinslottet här hela sommaren. Hon har varit min andra jämnåriga kompis här och någon som jag till och med fått prata svenska med.

Här har vi Nina :)

Igår bestämde vi oss för att festa till det lite och eftersom Nina bor i en stor lägenhet med flera gästsängar kunde jag sova över där så att jag kunde få dricka mer än ett glas vin. Passligt nog är vinslottet granne med en pizzeria så därifrån hämtade vi middagsmaten för kvällen.

Jag testade äntligen specialiteten - pizza med franskisar. Lät väldigt underligt tycker jag men smakade helt okej. Ninas pestopizza var dock bland den bästa pizzan jag nånsin ätit!

I slottet ordnades denna kväll ett stort bröllop, vilket vi hade fått lov av Ninas chef att gå och joina lite senare om vi ville. Förstås ville vi det, så genast det blivit lite mörkt gick vi över till bröllopsfesten där vi genast blev överrösta med bröllopstårta. Man tackar och bockar.

Ett såå fint ställe att ha bröllopsfesten på! 

Medan vi åt av kakan märkte vi att bruden började förbereda sig för bukettkastningen. Jag blev genast ivrig att delta eftersom jag aldrig gjort det tidigare. Skämtade lite nervöst över hur pinsamt det ändå skulle vara om vi faktiskt skulle fånga den, eftersom vi ju inte ens var inbjudna till bröllopet. Men vad är oddsen för det liksom..

Tydligen var oddsen rätt höga för tror ni inte att buketten kommer flygande rakt i mina händer. Visste knappt om jag skulle skratta eller gråta. Medan Nina håller på att sjunka genom jorden skrattar jag nervöst och planerar min flyktväg. Samtidigt står folk runt mig och hurrar och gratulerar och plötsligt kommer en hel drös med kameramän och strålkastare rusande mot mig och ber mig ge en kommentar om vad som hänt. Kände mig nästan som en filmstjärna. Efter att ha fått ge en kommentar åt alla singelmän kommer en lycklig brud och gratulerar varmt medan jag svarar på den bristfälliga italienska jag kan och hoppas att hon inte ska märka att jag är utländsk och saknas på gästlistan.

Lycklig bride-to-be.

Efter det fick jag klara instruktioner om att jag MÅSTE gifta mig inom ett år. När de formaliteterna var avklarade kunde festen fortsätta.

Kl. 12 stängdes musiken av och gästerna fick istället ta på sig hörlurar där man själv fick välja mellan 2-3 låtar. Lät först lite underligt men visade sig vara ett mycket roligt och bra koncept!