Bye bye bakterier

Idag testade jag på den svenska sjukvården för första gången. Eftersom jag har benägenhet att få öron- och bihåleinflammation (och kanske ännu större benägenhet att inbilla mig att jag har det..) ville jag bara gå och kolla upp så allt såg okej ut. Det här brukar gå hur enkelt som helst i Åbo, man träffar en sjukvårdare som genast tittar in i öronen och gör ultraljud på bihålorna och så får man genast ett svar. Men tydligen går det inte till så i det här landet. Passligt nog bor jag riktigt nära en vårdcentral, så dit gick jag och fick nästan genast träffa en sjuksköterska. När jag kom in mätte hon min feber, och konstaterade att jag inte hade någon feber alls, fastän jag tydligen hade 37,4 (come on, för mig är det minsann lätt feber). Detta gjorde att jag var friskförklarad och hon föreslog att jag kunde komma tillbaka om några dagar om det blir värre. Jag frågade om hon inte ens kunde titta i mina öron eller bihålor, men nej, hon tyckte inte det lät som jag hade några inflammationer (på basis av vadå?) och dessutom är det läkarens jobb att göra sånt. Så sen blev jag hemskickad utan att ha blivit det minsta klokare. Förstår inte vad sjuksköterskorna är till för om deras enda uppgift är att mäta feber?

En klasskompis föreslog idag att jag skulle göra riktigt stark mat för att liksom bränna bort bakterierna ur kroppen. Jag gillar egentligen inte alls stark mat, men eftersom jag känner att jag kan göra allt för att bli frisk nu, fick en stark nudelwok bli dagens lunch. Och gott blev det faktiskt, fastän det förstår brände lite väl mycket.

Nudlar, vitkål, morötter, chili, ingefära, sojasås. Nyttigt värre alltså!